Idag väntas riksdagen fatta beslut att Sverige ska tillträda FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen kan beskrivas som en uttolkning och ett förtydligande av vad de mänskliga rättigheterna innebär för människor med funktionsnedsättning.
De femtio artiklarna spänner över många samhällsområden och bygger på principer om bland annat tillgänglighet, icke-diskriminering och lika möjligheter.
Syftet är att funktionshindrade ska garanteras sina mänskliga rättigheter på samma sätt som andra.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m)Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) säger till SHT att konventionen är ett sätt för hela världen att uppmärksamma funktionshindrades situation.
– Vi upplever att vi uppfyller de absoluta kraven i den här konventionen, men att den också är en uppmuntran till oss att konsekvent arbeta för att förbättra insatserna för funktionshindrade, säger Fredrik Reinfeldt.

Regeringens åsikt är att Sverige kan tillträda konventionen utan att några lagar behöver ändras. Man betonar att Sverige väl uppfyller de absoluta kraven i konventionen, så som rätt till liv och personlig säkerhet, men att det på andra områden återstår mycket att göra. Rätten till tillgänglighet (artikel 9) och till arbete och sysselsättning (artikel 27) lyfts fram som exempel.
Här ser man konventionen som ett måldokument och skriver i propositionen att konventionen ska ligga till grund för en strategi för den framtida handikappolitiken.

Vilka områden när det gäller mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning i Sverige är högst prioriterade?
– Mänskliga rättigheter är just mänskliga rättigheter – lika för alla. Det är därför jag säger att de här absoluta kraven som är formulerade, och som är viktigt att komma ihåg är tänkta att täcka hela världen, möter Sverige redan som det är, menar vi.

Flera remissinstanser har ifrågasatt om Sverige kan tillträda konventionen utan att ha en lagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering. Regeringen anser dock inte att en sådan lag är ett villkor som måste vara uppfyllt och Fredrik Reinfeldt svarar varken ja eller nej på frågan om en sådan lag behövs.
– Det kan jag inte säga att jag har något underlag till stöd för att uttrycka. Dessutom tror jag inte att det alltid bara är att säga lagstiftning, utan det handlar ju om en omfattande, över hela Sverige närvarande, brist på tillgänglighet som ankommer både kommuner, näringsidkare och privata levnadsförhållanden.

– Det är klart att vi önskar att vi ska ha en tillgänglighet och att vi ska tänka på det sättet. Men stora delar av vårt samhälle är inte byggt på det viset och därför kan det nog visa sig vara mer omfattande, dyrare och svårare att genomföra i praktiken.
Det är därför jag säger att vi försöker föra ett konsekvent arbete för att uppmärksamma och förbättra detta, säger Fredrik Reinfeldt.

Läs några av SHTs tidigare artiklar om FN-konventionen:

Fritt fram att ratificera »
Mänskliga rättigheter även i Sverige »

Läs en preliminär översättning av konventionen hos HSO (pdf)»

Text:

Kommentarer är avstängda.