Två personer, en talar i mikrofon och en tittar på och lyssnar
LSS-utredningens huvudsekreterare Anders Viklund deltog i ett seminarium vid Leva och fungera mässan.

En reglering av möjligheten för anhöriga att vara personliga assistenter behöver inte betyda ett totalförbud. Det framkom vid ett seminarium med LSS-utredningen på onsdagen.

Frågan om anhöriga ska få vara assistenter eller inte fortsätter att engagera. Att den pågående LSS-utredningen har fått i uppdrag att undersöka frågan har mötts av protester från flera håll. Trots det pågår utredningens analys av systemet för fullt, berättade LSS-utredningens huvudsekreterare Anders Viklund vid ett seminarium vid mässan Leva och fungera på onsdagen.

– Vi lyfter fram argument och problematiserar. Om vi sedan gör något i slutändan vet vi inte, sa Anders Viklund under seminariet.

Anders Viklund lyfte fram Norge som ett exempel som utredningen tittar på. Där har man en betydligt njuggare inställning till anhöriga som assistenter, de ses som framför allt som ett sistahandsalternativ, sa Viklund under seminariet.

Det för tidigt att säga i vilken slutsats utredningen landar. Men frågan är mer komplex än att handla om ett för eller emot anhöriga som assistenter.

– Det är en lång väg från att vara en ickefråga, som anhörigassistans är idag, till ett totalförbud. Det finns mycket att göra däremellan, sa  Anders Viklund.

Text:

Kommentarer är avstängda.