Två personer sitter vid ett bord på ett kontor.De ser glada ut. En av dem använder rullstol.
Optimistiska kalkyler liger bakom att många jobbsatsningar inte når upp till förväntningarna. (Foto: WavebreakMediaMicro/Adobe Stock)

Staten överskattar systematiskt det förväntade deltagarantalet i olika arbetsmarknadspolitiska program. Bland annat har flera jobbsatsningar för personer med funktionsnedsättning landat långt i från målen. En ny granskning visar varför.

Arbetsmarknadspolitiken är fylld av projekt, program och särskilda satsningar för att lyfta utpekade grupper ur arbetslöshet och utanförskap. Men programmen når inte alltid vad de lovar, visar en ny granskning från Riksrevisionen. 

Riksrevisionen har jämfört volymbedömningar och utfall för 23 olika insatser introducerade mellan åren 2006 och 2015. Granskningen visar att regeringen genomgående har överskattat hur många människor som kommer att få del av olika insatser. Tre av fyra insatser nåde inte ens upp till hälften av den volym som politikerna räknat med när insatsen infördes.

I granskningen finns flera insatser riktade till personer med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om det så kallade kulturarsvslyftet som sjösattes 2012. Här räknade den dåvarande regeringen med att mellan 1200 och 2000 personer som hade lämnat sjukförsäkringen skulle få jobb inom kultursektorn per år. I själva verket hade programmet som bäst 232 deltagare per år, mindre än 20 procent av det uppskattade antalet. 

Ett annat exempel är det praktikprogram som mellan 2012 och 2015 skulle ge 2500 personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga sysselsättning hos statliga myndigheter. Inte heller här nåddes målen. Som mest fylldes nio procent av platserna.

Även den nuvarande regeringen har gjort uppskattningar som inte har uppnåtts. Ett tydligt exempel är satsningen på så kallade traineejobb som under sitt andra år bara fyllde två procent av det uppskattade antalet platser. Ett annat är programmet med extratjänster inom välfärd och offentlig sektor som nått 18 procent av det ursprungliga målet.

I granskningen konstaterar Riksrevisionen att det inför flera insatser har funnits brister i de analyser som ligger till grund för uppskattningen av antalet deltagare. Liten vikt har lagts vid tidigare erfarenheter och samspel med andra insatser. Men man konstaterar också att en viktigare förklaring till de uppumpade målen är en utbredd överoptimism. När regeringen vill skapa jobb för en stor grupp arbetslösa vinner ambitiösa mål över realistiska analyser. Riksrevisionen menar att flera program, som bland annat kulturarvslyftet, sannolikt inte skulle ha blivit verklighet om det från början var känt att de bara skulle omfatta några hundra personer.

Att målen missas kan naturligtvis vara ett politisk misslyckande och en missräkning för grupper som hade hoppats att få ta del av en på pappret attraktiv åtgärd, men Riksrevisionen pekar även på andra problem.

En effekt av de bristande prognoserna är att ekonomiska medel knyts upp till insatser utan att användas. Mellan 2008 och 2016 har i genomsnitt 1,2 miljarder betalats tillbaka utan att komma till användning. Pengar som kanske hade gjort bättre nytta någon annanstans. 

Myndigheten varnar också för att höga volymmål kan få effekten att arbetslösa går miste om en lämplig insats för att istället hänvisas till ett aktuellt projekt i syfte att fylla volymmål.

Här finns Riksrevisionens rapport

 

Text:

Kommentarer är avstängda.