När svåra val lämnas till tekniken

Lars Lindberg om risken för att artificiell intelligens ska diskriminera personer med funktionsnedsättning?

Porträtt av Lars Lindberg
Lars Lindberg är funktionshinderpolitisk skribent och författare.

Med en hörbar suck sjunker du ned i bilsätet och sträcker ut benen. En mjuk röst frågar vart du vill åka och du svarar:
– Hem!
Det har varit en lång arbetsdag. Från bilradion hörs Ekots rapportering om amerikanske presidenten Michelle Obama tal på FN:s klimatkonferens. Hon är nu inne på sitt femte år som president och på god väg att reparera USAs dåliga rykte efter katastrofåren med Donald Trump. Det är år 2025 och ditt första år med din metallicblå och självkörande bil. Borta är beroendet av färdtjänst och du minns med rysning åren med samåkning och förseningar. Att vara bilist och gravt synskadad är sedan några år inget konstigt – eller olagligt. Plötsligt anar du oråd.
Det är något som inte stämmer! Farten ökar snabbt. Du hör ett skrik. Vad du inte ser är att din bil nuddat en cyklist och nu är i full fart på väg mot en kvinna med barnvagn. Bromssystemet har gått sönder. Din bil måste nu fatta ett beslut. Antingen krascha mot en husvägg och riskera att du skadas svårt – eller att köra över kvinnan och barnvagnen. Hur ska beslutet fattas?
Självkörande bilar var länge ett tema i science fiction men är idag tekniskt fullt möjligt. Med avancerade sensorer, kameror, satellituppkoppling och Artificiell intelligens (AI) skapas helt nya möjligheter. Bilföretag satsar och förbereder sig för en ny epok i bilens historia. Under 2017 ska Volvo låta 100 självkörande bilar köra på utvald men allmän väg. Regeringen har tillsatt en statlig utredning för att se över regelverket. Vi står inför en revolution. Inte minst för många med funktionsnedsättning som idag inte kan eller får köra bil. Självkörande bilar kommer att drastiskt minska antalet olyckor då den mänskliga faktorn försvinner. Det finns en del som tror att det, i en inte alltför avlägsen framtid, överhuvudtaget inte kommer att vara tillåtet för människor att på egen hand styra en bil.
Men det kommer ändå att ske olyckor. En mängd oförutsedda händelser kan inträffa. Scenariot ovan visar på ett exempel, ett bromssystem som slutar fungera. I en sådan situation måste det autonoma systemet i bilen ta ställning och fatta ett beslut om hur den ska agera. Liksom i alla maskiner med AI, till exempel robotar. Därför förs en allt intensivare diskussion om på vilka etiska grunder besluten ska fattas på och hur AI-systemen ska programmeras. En diskussion som i allra högsta grad berör personer med funktionsnedsättning.
Forskare i USA har skapat en webbaserad enkät, The Moral Machine (moralmachine.mit.edu) där man kan välja mellan olika situationer, till exempel där den självkörande bilen har att välja mellan att väja och därmed köra ihjäl de som sitter i en bil eller att köra rakt fram och köra över ett barn. En majoritet av de som svarat anser att kvinnor, barn, höginkomstagare och vältränade personers liv är mer värda än andras.
I en rapport har det amerikanska rådet för funktionshinderfrågor, National Council on Disability (NCD), varnat för en utveckling där självkörande bilar utrustas med beslutsregler som är diskriminerande för personer med funktionsnedsättning. De vill därför att det ska bli förbjudet att samla in eller överföra information om vilka som sitter i de självkörande fordonen. Utan tvivel en svår diskussion, men viktig att föra om en annalkande framtid med stora möjligheter – och risker.