Läget är akut. Nu krävs konkreta åtgärder för att komma tillrätta med problemen inom bilstödet och rädda anpassningsbranschen. Så löd budskapet vid en debatt på hjälpmedelsmässan Hjultorget på onsdagen.

Sedan den nya lagstiftningen om bilstöd och bilanpassning trädde i kraft förra året har handläggningstiderna för nya ansökningar blivit allt längre samtidigt som utbetalningarna av stöd har sjunkit rejält. Förra året betalade Försäkringskassan bara ut 162 av de 266 miljoner kronor som riksdagen anslagit till bilstödet. Och under första kvartalet i år betaldes lämnade bara 24 miljoner kronor myndigheten för att ge ge stöd till enskilda bilköpare.
Att minskningen har slagit hårt mot bilanpassningsbranschen stod klart redan i fjol, men i takt med att en lösning på problemen skjuts fram i tiden så ökar oron bland företagen.
– Alla har tappat mellan 30 och 40 procent av sin omsättning, Vi har redan sett hur företag satt i system att sluta nyanställa vid naturlig avgång, men även uppsägningar och stängningar av filialer, sa Andreas Gunnerius vid anpassningsföretaget Gunnerius när bilstödsfrågan analyserades vid ett panelsamtal på hjälpmedelsmässan Hjultorget på onsdagen.

Försäkringskassan förklarar de låga utbetalningarna med att ansökningsprocessen har blivit längre med det nya regelverket och att det finns vissa inkörningsproblem med den nya organisationen där myndigheten ska få in beslutsunderlag från inspektörer på Trafikverket eller från Mobilitetscenter i Göteborg.
Inom branschen menar man dock att bilden är betydligt mer komplex än så. Under diskussionen pekade man på hur tolkningen av de nya reglera har medfört att kostnader skjuts över från staten till enskilda bilköpare genom att myndigheten inte längre godkänner större anpassningar av mindre bilar. Istället för att godkänna en golvsänkning av en bil hänvisas bilköparen till en större buss med förhöjt tak.

Andreas Gunnerius menade att Försäkringskassan fokuserar på kostnad för ändamålsenlighet och fick medhåll av Ingrid Bohlin, chef för Mobiltetscenter.
– Det finns ingen definition av kostnadseffektivitet. I praktiken vägs inga faktorer in som tar hänsyn till hur bilen används. Kostnadseffektivitet blir det samma som lägsta pris, sa Ingrid Bolin.

Några svar från Försäkringskassan fick inte branschen. Myndigheten hade avböjt att medverka vid samtalet på Hjultorget. Den enda politiken på plats var socialdemokraten Mikael Dahlqvist som är ledamot i socialutskottet. Han uttryckte oro inför utvecklingen.
– Det är inte alls bra och det är inte regeringens ambition. Det finns inget besparingskrav i bilstödet, sa Mikael Dahlqvist.

Han pekade på att syftet med lagen var att göra bilstödet mer effektivt genom att öka konkurrensen och förbättra fördelningen av resurser. Från branschens sida finns dock en oro för att konkurrensen riskerar att sättas ur spel om inte myndigheterna snart hittar en lösning på läget. Flera företrädare som Funktionshinderpolitik talar med uttrycker oro för sina företags framtid om inte utbetalningarna från systemet snart kommer upp till normala nivåer.
– Det går inte att blunda längre. Läget är akut och det krävs konkreta åtgärder, sa Andreas Gunnerius.

Några konkreta förslag kunde politikern Mikael Dahlqvist (S) inte levererea. Istället förespåkade han dialog mellan departement myndigheter och politiker för att hitta praktiska lösningar
– Ska vi stifta en ny lag tar det flera år och som sägs här är läget akut, sa Mikael Dahlqvist.

Text:

Kommentarer är avstängda.