Mynt i en hög
Små förändringar i budgeten.

Små förändringar i regeringens budgetförslag. Fortsatt mindre pengar till bilstöd och mer till funktionshinderorganisationerna.

Lejonparten av de funktionshinderpolitiska förslagen i regeringens budgetförslag är redan kända sedan tidigare. Ytterligare pengar till lönebidragsanställningar och nya platser hos Samhall tillhör den kategorin.

Det gör även förslaget om att höja statsbidraget till funktionshinderorganisationerna. Regeringen föreslår en höjning med sex miljoner kronor till nästa år. Det är en ökning med tre procent från dagens 183 miljoner. Senast bidraget höjdes var 2008. Bidraget fördelas i år till 65 olika organisationer inom området.

Precis som förra året lova regeringen förändringar inom hjälpmedelsområdet. Tillgången till hjälpmedel varierar stort över landet liksom regler och avgifter, konstaterar regeringen. Eftersom regeringen vill arbeta för en mer likvärdig tillgång till hjälpmedel över landet och minskade skillnader i avgifter och regelverk inleder man därför ett arbete för att ta fram ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel.

Bilstödet får 267 miljoner kronor under nästa år. Det är lika mycket som i år men avsevärt mycket mindre än för bara några år sedan. 2014 betalades 315 miljöer kronor ut i bilstöd.

Samtidigt påpekar regeringen att kostnaden för att anpassa bilar för personer med funktionsnedsättning på senare år har ökat betydligt mer än kostnadsutvecklingen i övrigt. Under nästa år kommer regeringen att lämna förslag till riksdagen om hur denna utveckling kan brytas.

Få av regeringens förslag möts av ovationer från funktionshinderrörelsen. Samarbetsorganisationen Lika Unikas ordförande Maria Johansson riktar kritik mot jobbsatsningarna som hon menar är långt i från tillräckliga.

– Politiken är näst intill renskrapad på åtgärder mot diskriminering och att få bort andra barriärer som möter arbetssökande med funktionsnedsättning. Inte minst saknar jag en tydlig nationell strategi för att offentliga arbetsgivare ska vara förebilder: fler med funktionsnedsättning borde få arbete i kommun, stat och landstings ordinarie verksamheter.

DHRs ordförande Rasmus Isaksson oroas av budgetens språkbruk. Där regeringen ser problem vill han istället tala om utmaningar.
– Det finns också stora luckor mellan det som regeringen föreslår inom områden som bilstöd och LSS och de behov som vi ser finns i verkligheten. Jag hade också förväntat mig att den oberoende MR-institutionen, vars uppgift ska vara att främja rättigheter i Sverige utifrån olika perspektiv och konventioner, skulle funnits med i budgeten.

Regeringen räknar med att utgiftsposten för statlig assistansersättning ökar med en miljard under nästa år till totalt 26,3 miljarder. Detta trots att timschablonen bara räknas upp med 1,4 procent vilket motsvarar fyra kronor i timmen. Regeringen aviserar inga större ökningar av schablonen med argumentet att schablonbeloppet är för högt beräknat i förhållande till arbetskostnader för vårdbiträden och personliga assistenter.

Resonemangen får kritik av Intressegruppen för assistansberättigades ordförande Vilhelm Ekensteen som menar att det kan bli svårt att rekrytera assistenter i framtiden.
– Budgetpropositionens budskap om 1,4 procents höjning av schablonersättningen flera år framåt är ett näst intill skrämmande åskmoln på assistansberättigades framtidshimmel.

Text:

Kommentarer är avstängda.