Porträtt av Bengt Silfverstrand
Bengt Silfverstrand är ordförande i DHR Skåneläns distrikt.

DEBATT: Förbundsmötet är DHR:s högsta beslutande organ och dess beslut kan inte överprövas av förbundsstyrelsen, skriver Bengt Silfverstrand, ordförande i DHR Skåne i ett öppet brev till DHRs förbundsstyrelse.

DHR:s förbundsmöte beslutade lördagen den 17 oktober efter en öppen debatt i god demokratisk ordning att bifalla en motion från distrikten i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne med yrkandet att förbundsstyrelsen ges uppdraget att se över stadgarna i syfte att bredda inriktningen på medlemskap och förtroendeuppdrag till mer än rörelsehinder.  Förbundsmötet biföll också ett tilläggsyrkande med innebörden att översynen skulle göras i en framtidsgrupp tillsatt av förbundsstyrelsen.

Styrelsen hotade först med att ställa sina platser till förfogande om inte beslutet revs upp.  När förbundsmötet avvisade detta förslag meddelade styrelsen att man stod fast vid sitt beslut att ställa sina platser till förfogande.  Detta beslut tog man sedan klokt nog tillbaka på söndagen.

Oavsett vilken uppfattning man har i sakfrågan måste man som ombud utgå från att beslut fattade vid ett förbundsmöte ska respekteras av förbundsstyrelsen, även om dess ledamöter har en annan uppfattning.  Förbundsmötet är DHR:s högsta beslutande organ och dess beslut kan inte överprövas av förbundsstyrelsen.  Det är ur demokratisk synpunkt egentligen överflödigt att detta ska behöva påpekas, men efter att ha tagit del av förbundsstyrelsen nya uttalande i frågan finner jag det alldeles nödvändigt.

För det första saknar påståendet i uttalandet att förbundsmötets beslut innebär ”ett misstroende mot den politik som förbundsstyrelsen fört” all rimlig grund.  Det faller ju också på sin egen  orimlighet i och med att den ”nygamla” styrelsen, inklusive ordföranden Rasmus Isaksson valdes med acklamation.

Det är med det rättighetspolitiska uppdrag som DHR står för en självklarhet att självupplevda erfarenheter av funktionsnedsättning ska utgöra grunden i vårt arbete för bättre tillgänglighet.  I det arbetet behövs emellertid med lika stor självklarhet uppbackning av nära anhöriga och andra som i yrkesmässiga och andra relationer kommer i daglig kontakt med den funktionshindrade.

Jag visade i debatten med exempel ur DHR:s praktiska tillgänglighetsarbete i vardagen hur två makar, där en är rullstolsburen och en saknar funktionsnedsättning, tillsammans kan bidraga till att undanröja funktionshinder i vardagsmiljön.  Här föreligger bildligt talet något som skulle kunna beskrivas som ett ”siamesiskt tvillingförhållande.”  Vilken av dem som sedan ska sitta i en styrelse ska rimligen inte regleras i några stadgar.

I ett annat exempel visade jag hur en ung kvinna som utsatts för diskriminerande behandling i fråga om tillgänglighet till rullstolsplatser på en ishockeyarena kände sig styrkt att anmäla fallet till DO sedan vi i DHR backat upp moraliskt och via Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg förklarat oss villiga att hjälpa till med formuleringar av anmälan.

Förbundsstyrelsen har erkänt att rörelsenedsättning är ett svårdefinierbart begrepp.  Anledning till den glädjande medlemsökning vi haft i flera DHR-avdelningar i Skåne är att vi i vår medlemsvärvning vänder oss dels till personer med funktionsnedsättning i vid bemärkelse och inte minst att vi kunnat engagera flera familjemedlemmar i vår verksamhet.

Sammanhållning och samarbete över gränser, fysiska såväl som mentala, ger bevisligen resultat.  Låt oss ta fasta på detta och inte gräva ner oss i skyttegravar.  Låt inte Erich Maria Remarques klassiker ”På västfronten intet nytt” i en modern version bli ”På DHR-fronten intet nytt.”  Då lär vår förmåga att omdana samhället i mera tillgänglig riktning bli begränsad.

DHR:s viktigaste uppgift måste väl ändå vara att riva barriärer och öppna gränser som underlättar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på jämlika villkor med andra.

Mot bakgrunden av förbundsstyrelsens fortsatta ifrågasättande av förbundsmötets beslut med anledning av motion nr. 7 vill jag ställa frågan rakt på sak: Kommer förbundsstyrelsen vid tillsättandet av och i direktiven till den framtidsgrupp som förbundsmötet beslutat om, att respektera motionens syfte nämligen att bredda inriktningen på medlemskap och förtroendeuppdrag till mer än rörelsehinder?

Bengt Silfverstrand
Ordf. i DHR Skåne Läns Distrikt och DHR Höganäsavdelning
Ombud vid förbundsmötet

Text:

9 kommentarer på “»Förbundsstyrelsens påstående saknar all rimlig grund«

  1. Jag följde Förbundsmötet från Helsingborg när jag fick informationen om att förbundsstyrelsen hottat med att avgå på grund av att de blev ner röstade med anledning av motion 7.
    Föreslår jag att Förbundsstyrelsen går en utbildning i Demokrati. För det verkar ju så att förbundsstyrelsen ej är insatt hur man ska hantera beslut som tages i demokratiskt ordning.

  2. Det finns ingenting som säger att engagerade anhöriga eller övriga personer som är intresserade av våra frågor inte kan arbeta gemensamt med oss i DHR. Det finns personer utan rörelsehinder i vår organisation som utför oerhört viktigt arbete men de inser också att de inte ska driva frågorna utan vara oss behjälpliga i vår kamp. Dessa medlemmar är guld värda för DHR!

    Men så finns det den andra gruppen anhöriga, de som känner att de är talesmän för oss, experter på ”handikapp”. De kan ha nära anhöriga som har en funktionsvariation men de kan aldrig, jag upprepar aldrig helt sätta sig in i vår situation, hur det är att leva med egna rörelsehinder. Därför är det viktigt att det är vi med erfarenhet av rörelsehinder som driver frågorna och sätter dagordningen. DHR ska inte bli någon sorts Vuxen-RBU.

    Så ni personer som är alltför kåta på att lyfta fram sin egen förträfflighet och få fram er egen agenda av att få synas och höras i debatten, ni kan stjälpa DHRs trovärdighet och arbete. Ni är en black om foten och en grupp som hindrar utvecklingen i organisationen. Engagerar er någon annanstans, i någon pensionärsförening eller ännu hellre, i ett politiskt parti och stöd våra frågor utifrån den plattformen.

  3. I vårt distrikt och i våra avdelningar är det de funktionshindrades villkor som gäller oavsett hu styrelsens sammansättning. Men om du är intresserad så kan jag berätta att personer med funktionsnedsättning är i majoritet både i distriktsstyrelsen och i min egen avdelning, DHR Höganäs.

  4. Alla är i dag välkomna som medlemmar och självklart behövs alla i kampen. Den enda förtroendepost där det ställs krav på nedsatt rörelseförmåga på är som förbundsordförande och det har jag förstått att de som står bakom motion 7 inte vill ändra på.
    För förbundsstyrelsen är kravet också en majoritet med nedsatt rörelseförmåga, vilket inte brukar vara någon svårighet att få till.

    När det gäller avd och distr står det ”bör” om majorietet, alltså inget absolut krav utan går det inte att få till så går det inte. Det viktiga är dock att personer med nedsatt rörelseförmåga SKA ha det bestämmande inflytandet – vilket ju måste vara en självklarhet, att det är de självupplevda erfarenheterna som används för att förankra och föra fram DHRs budskap.

    Jag förstår inte hur man med dessa redan generösa stadgar – utifrån vem som kan vara medlem och vem som kan ha förtroendeuppdrag – kan ge sig in i att ifrågasätta rätten till företrädarskap och tolkningsföreträde, och så kallt som skedde på förbundsmötet strunta i de personliga vittnesmålen. Det är ju inte vi som försvarar det egna företrädarskapet som vill ha stadgeändring, det är de som tycker att stadgarna är för snäva som vill ändra, trots att de i dag är så vida och ger utrymme för alla.

    Jag fortsätter hävda – DHR har goda möjligheter att fortsätta vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter och för möjligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga att leva som andra – om förbundet visar det i praktisk handling, genom att lyfta fram förebilder och företrädare med egna erfarenheter, genom att utgå från de självupplevda berättelserna, genom att se till att engagemang är möjligt istället för att klappa på huvudet, nedvärdera och träda in i vårt ställe.

  5. Här klappas verkligen inte på huvudet eller nedvärderas någon. Det är som framgår av både motionstext och mitt inlägg ovan precis tvärtom. Personer med funktionsnedsättningar styr med sina personliga erfarenheter hela vårt arbete. Detta innebär inte att de i alla lägen måste vara i majoritet. Förbundsmötet ställde upp på ett öppnare förhållningssätt till vad som är funktionsnedsättning. Det är ett i god demokratisk ordning fattat beslut och nu återstår för förbundsstyrelsen att svara på min fråga om man tänker respektera detta beslut.

  6. Men vad är då ditt/ert syfte med motionen? Vad gör att du/ni inte nöjer er med de tidigare generösa paragraferna i stadgarna som ger personer utan rörelsehinder möjlighet att representerar i styrelserna på ALLA nivåer. En person utan rörelsehinder kunde till och med ta ordförandeskapet i avdelningar och distrikt om behov fanns? Vad har du för agenda? Hur mycket mer plats ska personer UTAN eget rörelsehinder få ta i en organisation för just personer med rörelsehinder?

    Självklart är motion 7 ett hån och en stark nedvärdering av oss med eget rörelsehinder. Det är till och med ett så starkt hån att Förbundet Unga Rörelsehindrade allvarligt funderar på att bryta sig ut ur DHR. Jag citerar:
    ”Principiellt finns det väldigt lite att snacka om. Det skall vara vår tolkning av hur det är att leva med nedsatt rörelseförmåga som gäller, framförs och är utgångspunkt – inte någon andrahandsupplevelse eller återberättad historia, inte något expertutlåtande av någon som uttalar sig om oss som objekt. På den punkten ska Unga Rörelsehindrade inte backa som DHR. Det ska inte bli som på den tiden då vi med funktionsskillnad inte hade någon talan”. http://ungarorelsehindrade.se/inget-om-oss-utan-oss/

    Grattis Bengt! Du och dina bakåtsträvande vänner har tagit ett stort kliv mot att totalt trasa sönder DHR. DHR riskerar att i ett slag mista alla sina medlemmar under 33 år. Medlemmar som inte accepterar att maktkåta män som vill framhäva sig själva på bekostnad av organisationens trovärdighet och inte är ett dugg intresserade av att personer utan egen erfarenhet av rörelsehinder tränger ut dem ur deras egen organisation. Grattis!

  7. Det är absolut inget framgångsrecept när grupper ställs mot grupper. Ingen tjänar på att vi tappar tilltro till varandra! Det är endast förödande för vår uppbyggnad av ett samhälle som skall vara tillgängligt för alla!
    Syftet med att framhålla olika erfarenheter, såväl de självupplevda som de upplevelser som kommer från inlevelse, i när anhörigas och övrigas utsatta situation, är vår starka övertygelse om, att tillsammans är vi starka!
    Samhället förändras i takt med många människors engagemang och kunskaper samt erfarenheter. Mycket har hänt vad gäller handikappolitik under de fyrtio år som jag haft förmånen att arbeta på olika fronter. Jag upplever inte att min kompetens har ökat genom min egen situation idag, då jag har fått ett livslångt rörelsehinder.Jag brinner och kommer alltid att brinna för ett samhälle som är tillgängligt för alla!
    Det mest grundläggande är naturligtvis att de som har en funktionsnedsättning är stommen i det brobygge som byggs tillsammans med övriga engagerade! En bro har två pelare som var för sig har ett lika värde!

  8. Debattörerna verkar vara överens om mycket. Bl.a. att det är de problem som vi med en rörelsenedsättning har som ska genomsyra DHR:s arbete och följaktligen komma till uttryck i vem som företräder oss på olika nivåer! Bra! Men? Att jag som använder rullstol inte automatiskt begriper hur samhället (kommunfullmäktige, politiken mm) fungerar kan vi väl vara överens om. Men vi är inte dumma. vi har en utbildning som genomsnittet av befolkningen och kan lära oss det vi just nu inte kan. I denna utvecklingen krävs skolning men också stöd från personer utan rörelsenedsättning men med viktig kunskap. Synsättet som kommer fram hos vissa i Unga Rörelsehindrade kan leda till att DHR blir en sekt. Vi måste öppna oss mot samhället i stort utan att göra avkall på vår grundläggande ideologi!

  9. Hej Lisbet,
    Då min gårdagskommentar försvann gör jag här ett nytt försök. Du är välkommen att besöka oss i DHR Skåne och DHR Höganäs. Vi kan visa upp ett antal exempel på hur vi verkligen tagit strid i rättighetspolitiska frågor och nått en hel del konkreta resultat. I arbetet med att ”dammsuga” Höganäs kommun ur tillgänglighetssynpunkt har rullstolsburna varit den ledande kraften. Vi ser detta som en viktig förklaring till att vi kraftigt ökat vårt medlemsantal och det handlar då om medlemmar både med och utan funktionsnedsättning. Efter rundvandringen kan vi förslagsvis sätta oss ner och utbyta erfarenheter och prata om hur vi går vidare för att ytterligare flytta fram DHRs och Unga rörelsehindrades positioner.

Kommentarer är avstängda.