Fack och arbetsgivare kan göra mer

Arbetsmarknadens parter behöver ta större ansvar för att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Det är slutsatsen i en ny rapport.

En person skriver på ett papper. I bakgrunden samtalar två andra personer. På bordet står kaffekoppar.
Samråd på hög nivå mellan arbetsmarknadens parter och funktionshinderrörelsen är ett förslag i rapporten. (foto: freeimages.com)

Arbetsmarknadens parter behöver ta större ansvar för att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Det är slutsatsen i en ny rapport.
Engagemanget i funktionshinderfrågor är lågt hos arbetsmarknadens parter. Varken arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer sätter frågan särskilt långt upp på dagordningen. Det visar en rapport från samarbetsorganisationen Lika Unika och tankesmedjan Arena Idé och som publicerades i veckan.
Undersökningen visar att få fack- eller arbetsgivarorganisationer skriver något om frågan på sina hemsidor. Inte heller i avtalen finns många tydliga skrivningar om hur parterna kan underlätta arbete för personer med funktionsnedsättning. I de fall det förekommer ligger fokus många gånger på rehabilitering eller praktisk tillämpning av diskrimineringslagen.
Här finns mer att göra, menar rapportens författare Jan-Erik Nyberg. I den svenska modellen har parterna ett avgörande inflytande för hur arbetsmarknaden fungerar. Därmed har de också makt att påverka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete.
För att höja frågans status föreslår Jan-erik Nyberg att funktionshinderrörelsen tillsammans med centrala fack- och arbetsgivarorganisationer skapar en arbetsgrupp på hög nivå där frågan kan diskuteras.
– En sådan arbetsgrupp skulle någon gång om året samla de allra högsta företrädarna, som LOs och Sacos och Svenskt näringslivs till överläggningar. På så vis skapar man medvetenhet kring frågan i den högsta ledningen, säger Jan-Erik Nyberg, som bland annat har ett förflutet som TCO-ekonom.
Han pekar också på vikten av att lyfta fram positiva exempel. I rapporten nämner han flera insatser som redan idag görs stärka personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Bland annat att det inom arbetsgivarorganisationen KFO:s avtalsområde finns ett likabehandlingsråd för insatser mot diskriminering i arbetslivet och att Teaterförbundet har en normkreativ arbetsgrupp som enligt uppgift ska jobba mer med funktionshinderfrågor.
– Men man ska inte börja med jättestora ambitioner och tro att man på ett år eller två kan revolutionera arbetsmarknaden, för då kommer det hela att kapsejsa. Det handlar om att påverka attityder och hitta eldsjälar, säger Jan-Erik Nyberg.
En viktig insats för att förändra attityderna till personer med funktionsnedsättning är att avskaffa begreppet nedsatt arbetsförmåga, anser Jan-Erik Nyberg. Begreppet är inte bara nedvärderande det används ofta felaktigt, menar han.
– Det är klart att den som har nedsatt rörelseförmåga  har nedsatt arbetsförmåga i alla jobb där man klättrar på stegar precis som den som måste ha glasögon inte kan bli pilot. Men det finns många jobb där arbetsförmågan inte är ett dugg nedsatt bara för att mana sitter i rullstol, säger han och tillägger:
– Är det någon som hävdar att Tysklands finansminister har nedsatt arbetsförmåga bara för att han använder rullstol?
I rapporten föreslår Nyberg att man i stället ska tala om begränsningar i arbetsutbudet.
– Alla har ett begränsat arbetsutbud. Det är klart att det finns jobb man inte kan ta om man inte ser men det finns flera exempel på jobb som man klarar lika bra som någon annan.
Här kan du läsa hela rapporten