En dom från kammarrätten kan ge nya möjligheter att överklaga beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Nu ska frågan avgöras i högsta instans.
Strider svensk trafiklagstiftning mot de mänskliga rättigheterna? Den frågan ska Högsta förvaltningsdomstolen ta ställning till i ett fall som kan ge nya möjligheter att överklaga parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Enligt svensk lag får kommunens beslut i frågor om parkeringstillstånd för rörelsehindrade överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får i sin tur överklagas till Transportstyrelsen, som är högsta instans i frågan.
Denna ordning ifrågasätts dock i en dom från Kammarrätten i Stockholm. En man från Södertälje fick avslag från Transportstyrelsen på sin ansökan om parkeringstillstånd. Mannen nöjde sig dock inte med detta utan överklagade avslaget till förvaltningsrätten med hänvisning till att det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad i domstol.
Förvaltningsrätten konstaterade att det i vissa fall kan finnas fog för detta resonemang. Men det krävs att den sak som ska avgöras är en civil rättighet enligt Europakonventionen. Förvaltningsrätten menade dock att ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad inte är en sådan civil rättighet och avslog mannens begäran.
Mannen överklagade även detta beslut och nu har Kammarrätten gett honom rätt att få sin sak pröva i domstol och ger förvaltningssätten uppdrag att pröva frågan i sak.
”Mot bakgrund av det nu anförda anser kammarrätten att parkeringstillstånd för rörelsehindrade enligt trafikförordningen får anses utgöra en sådan civil rättighet som avses i artikel 6.1 Europakonventionen”, skriver Kammarrätten i domen.
Kammarrätten var dock inte enig i sitt beslut. Rättens ordförande anmäler avvikande mening och menar att svensk lag gäller på området. Och eftersom Södertälje kommun har valt att överklaga domen ska frågan avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.
Om Högsta förvaltningsdomstolen kommer till samma slutsats som kammarrätten öppnar det för fler att överklaga beslut om parkeringstillstånd och Transportstyrelsens roll som högsta instans skulle försvinna. Ett scenario som välkomnas av DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
– Vi har länge påpekat det felaktiga och märkliga i att Transportstyrelsen både tolkar förordningen och skriver föreskrift samtidigt som myndigheten är sista instans i överklagningsprocessen. Om nya överklagningsvägar öppnar sig så är det så klart intressant, säger Wenche Willumsen, ombudsman på DHR.
Vilka konsekvenser har Transportstyrelsens dubbla roller haft, menar ni?
– Det är väl självklart att om de sitter och tolkar ett regelverk, så har de inte särskilt stor vändskiva när någon ifrågasätter den tolkningen.
Om parkeringstillstånd blir möjliga att överklaga i förvaltningsrätterna behöver det i sig inte innebära någon förändring i hur reglerverken tolkas. Men Wenche Willumsen tror att frågan om vad som ska räknas som väsentliga förflyttningsmöjligheter
– Om förvaltningsdomstolarna får den här prövningen så har de kanske mer erfarenhet av att bedöma människors livssituation i ett vidare, mer samhälleligt perspektiv än vad Transportstyrelsen har som enbart tänker transportpolitiskt.
Besked om ärendet tas upp av Högsta förvaltningsrätten väntas innan årsskiftet.
Dom kan ge nya vägar att överklaga p-tillstånd
En dom från kammarrätten kan ge nya möjligheter att överklaga beslut om parkeringstillstånd. Nu ska frågan avgöras i högsta instans.