DO kräver högre ersättning för diskriminerad elev

Låg diskrimineringsersättning kan göra att det ekonomiskt fördelaktigt att låta bli att åtgärda bristande tillgänglighet, menar Diskrimineringsombudsmannen.

En ramp med vilplan
(Foto: Sutichak/Adobe stock)

Låg diskrimineringsersättning kan göra att det ekonomiskt fördelaktigt att låta bli att åtgärda bristande tillgänglighet, menar Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsombudsmannen överklagar domen som slog fast att bristande tillgänglighet till en grundskola var diskriminering. Domen, som meddelades i slutet av maj, är den första som prövar det förbud mot diskriminering till följd av bristande tillgänglighet som infördes i diskriminerinsglagen i januari 2015.
Trots att tingsrätten gick på DOs linje i ansvarsfrågan väljer myndigheten att överklaga domen. DO menar att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning i frågan om diskrimineringsersättningens storlek. Rätten ansåg att Vara kommun ska betala 30 000 kronor till den diskriminerade eleven. DO hade yrkat ersättning på 75 000 kronor.
I överklagandet skriver DO att tingsrättens nivå på diskrimineringsersättningen varken är avskräckande för Vara kommun eller kommuner i övrigt. Enligt DO kan en låg ersättning innebära att kommuner och andra aktörer uppfattar att det är ekonomiskt fördelaktigt att låta bli att åtgärda bristande tillgänglighet. Inte minst gäller detta fysiska brister som kan vara kostsamma att åtgärda.
DO hänvisar också till tingsrättens resonemang om diskrimineringen av eleven har pågått under en längre tid och inneburit en risk för kroppskada. I domen menade tingsrätten dessutom att Vara kommun haft ekonomiska förutsättningar att åtgärda den bristande tillgängligheten.
Enligt lagstiftningen ska diskrimineringsersättningen ge den drabbade upprättelse samtidigt som nivån ska ha en avskräckande effekt på andra aktörer.